Stress är komplext och helt individuellt. Det är svårt att på förhand avgöra vad som orsakar stress. Människor reagerar olika på yttre faktorer och det som är stressande för den ena kan vara lustfyllt eller sakna betydelse för en annan. Det är ofta flera faktorer som bidrar till upplevd stress. Det är sällan enbart arbetet som är orsaken, ofta är det en kombination av faktorer både på och utanför arbetet som tillsammans skapar stress. Många har ett svårlöst livspussel och högt tempo dagen igenom. Vanliga stressfaktorer är till exempel att vara förälder till ett barn med svårigheter, oro över den egna eller andras hälsa, åldrande och behövande föräldrar, bekymmer för ekonomin eller oro för framtiden. Vill man minska och förebygga stress är detta en viktig insikt, vi har alla utmaningar runt oss och vi reagerar olika på dem.

Stress framkallas inte bara av faktiska, konkreta händelser. Tankar och föreställningar skapar också stress. Känslor av att inte duga eller att jämföra sig med andra och uppleva att man inte räcker till är vanliga orsaker till stress. Mycket av den stress som gör många sjuka idag kommer ur den ständiga kampen att balansera olika roller i och utanför hemmet.

Vår fantastiska hjärna – boven i dramat

Den mänskliga hjärnan är en fullfjädrad expert på att tänka ut olika scenarier och föreställa sig saker. Det är en unik och kraftfull förmåga som har hjälpt oss att överleva som art. Evolutionen har lärt oss att ständigt tänka på risker och hot. Vi ska tänka att det som ligger på stigen kanske är en giftorm. När vi ser att det var en gren kan vi slappna av. Stress är alltså en helt normal reaktion som fyller en livsavgörande funktion i en akut situation. Men de hot som skapar en skenande ohälsa idag handlar sällan om livsfarliga djur som vi måste springa ifrån. Att leva i dagens moderna samhälle är en utmaning för grottmänniskan inom oss. De hot och utmaningar vi brottas med är oftast inte livshotande men de har heller inget slut, det är svårt att se när de är undanröjda.

Vår mänskliga hjärna är unik och fantastisk. Men den har mycket svårt att skilja faktiska hot från tänkta hot. Genom att oroa oss och tänka på vad som skulle kunna hända skapar vi en mängd stress åt oss själva. Oftast helt i onödan. Vill man minska sin stress är detta en avgörande insikt.

Förenklat kan man säga att stress består av det som händer i vår omgivning, och av hur vi reagerar och tänker om det som händer. Faktum är att den helt avgörande orsaken till att vi drar igång stressreaktionen är våra tankar. Stress uppstår när vi värderar en situation och bedömer att det är mer än vi klarar av. Dessutom skapar vi med hjälp av vår fantasi en mängd onödig stress genom att oroa oss för saker som KAN hända.

De flesta av oss har ständigt tankar som skapar onödig stress och oro. Det kan vara tankar om att vi inte duger, att vi inte är värda bättre, att vi är en bluff eller att vi är för tjocka och otränade. För det mesta är det sådant som inte kommer att hända, det är irrelevant och det är tankar som skadar oss när vi ser dem som sanningar. Det finns också undersökningar som visar att tankar om att inte vara tillräckligt vältränad eller att inte ha ett tillräckligt fint hem är verkliga och betydande stressfaktorer som på sikt kan göra oss sjuka.

Vår reaktion på stress och förmåga att hantera utmaningar varierar med hur vi mår i övrigt, hur våra relationer fungerar och inte minst hur vi tänker om det som sker. Det är därför viktigt att i tid se till att lära sig ett funktionellt förhållningssätt till utmaningar och tankar.

Vad händer i kroppen vid stress?

Känslomässigt reagerar man på stress med ångest, ilska, sömnlöshet och en rad andra symtom. Man kan känna sig uppe i varv eller, omvänt, reagera med passivitet. Stress är dock inte sjukdom, inte heller en diagnos. Däremot kan intensiv stress, som vid traumatiska upplevelser och händelser, eller långvarig stress leda till tillstånd som i sin tur kan definieras som sjukdom.

När vi känner att vi har kontroll kan krävande situationer uppfattas som utmaningar och ge upphov till det som kallas positiv stress. Detta upplevs som ett lustfyllt tillstånd av stimulans och aktivering. Man känner sig ”taggad”, energisk och kompetent. Ibland glömmer man bort tid och rum och är helt försjunken i det man gör. Känslomässigt är det stor skillnad mellan positiv och negativ stress, men troligt är att kroppens stressystem har svårt att uppfatta denna skillnad, och att både långvarig negativ och positiv stress kan få ogynnsamma följder.

Att vara uppslukad av sitt arbete, vinna på lotto, gifta sig eller få en befordran kan ge upphov till känslor av glädje och upprymdhet, men leder också till ett påslag i fysiologisk mening. Och även positiv stress kan bytas mot negativa stressreaktioner när vi inte upplever en bra balans mellan ansträngning och återhämtning. Det är inte ovanligt att personer som tar på sig väldigt många roliga uppgifter utvecklar ett utmattningssyndrom när utrymmet för återhämtning blir för litet.

Fysiologiska reaktioner

Vid stress reagerar det autonoma nervsystemet genom att aktivera kroppen så att vi ska kunna slåss eller springa för livet. Det är meningen att vi ska vara ovanligt energiska, alerta och motståndskraftiga mot smärtor, trötthet, kyla, hunger, infektioner och allt annat som kan hindra oss från att kämpa eller springa för livet. Sinnena skärps, vi andas fortare för att ge muskulaturen mer syre och blodet cirkulerar snabbare tack vare att puls och blodtryck ökar. Blodet omdirigeras till prioriterade områden, som hjärnan och musklerna i armar och ben, från de områden där det tillfälligt inte behövs, till exempel hud, bukhåla och tarmar. Nivåerna av stresshormon som adrenalin och noradrenalin ökar.

Kroppen snabbar även på ämnesomsättningen, ökar blodets koaguleringsförmåga och börjar producera stresshormonet kortisol – allt för att klara av akut stress under kort tid. I det moderna samhället är stressfaktorerna istället oftast av långvarig karaktär och möjligheterna att få god återhämtning mindre. Sömnen – som är vår allra viktigaste källa till återhämtning – har exempelvis försämrats för miljontals människor under de senaste decennierna.

Stressymptom

Stress kan visa sig på många olika sätt. När vi upplever att verkligheten ställer högre krav på oss än vi upplever att vi kan leva upp till kan vi få olika stressymptom. Stressymptom kommer ofta från en långvarig aktivering av stressystemet (kamp-flyktrespons). Stressymptomen kan vara fysiska, känslomässiga, tankemässiga eller beteendemässiga. Det är vanligt att man har flera stressymptom samtidigt.

Vanliga stressymptom:

  • Minnes- och koncentrationssvårigheter
  • Bristande förmåga att tänka långsiktigt och att lösa problem
  • Humörsvängningar och känsloutbrott i form av gråtattacker eller raserianfall
  • Känslor av nedstämdhet och uppgivenhet
  • Sömnsvårigheter
  • Muskelspänning och andra kroppsliga problem såsom magkatarr och huvudvärk
  • Värk i till exempel nacke, axlar och rygg
  • Droger eller annat missbruk
  • Övervikt
  • Sänkt immunförsvar

På sikt leder stress till slitage på kroppens organsystem med ohälsa som följd. Stress försämrar så gott som samtliga fysiska och psykiska sjukdomstillstånd och är involverat i utvecklandet av ett flertal hälsoproblem Bland de tillstånd som stressen bidrar till kan man nämna olika former av psykisk ohälsa som ångest och nedstämdhet, men även sömnproblem, utmattning, smärta i rörelseapparaten, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.

KOM IGÅNG!