Papillys stressprogram bygger på den samlade kunskapen och den senaste forskningen om stress och om vilka metoder som har bäst effekt.

Papillys program lutar sig främst mot forskningsstöd för internetbaserad behandling och självhjälp generellt, samt klinisk erfarenhet av den typ av stressbehandling som Papillys stressprogram bygger på, d.v.s. ACT (en utvecklad form av KBT).

Forskningsstöd för internetbaserad behandling och självhjälp generellt

Trots att internetbaserad behandling är ett relativt ungt forskningsområde finns redan ett stort antal forskningsöversikter och metaanalyser gjorda som visar att behandlingen är effektiv vid psykiatriska tillstånd som till exempel ångeststörningar, depression, social fobi och paniksyndrom (Reger & Gahm 2009; Andrews et al 2010).

Den internetbaserade behandling som forskningen hittills undersökt fungerar på följande sätt: klienten läser texter på dataskärmen, ofta hämtade från självhjälpsböcker, där tillstånden beskrivs och där klienten uppmanas att göra olika övningar för att hantera sina problem eller svårigheter. En gång i veckan hör en terapeut av sig via mejl och frågar hur det gått med övningarna och replikerar sen på det svar som kommer från klienten. Om klienten gjort övningarna och rapporterar progression låses nästa session upp så att klienten kan gå vidare i programmet. Totalt tillbringar terapeuten 10-20 minuter i veckan per klient. Effekterna av denna terapiform är generellt lika goda som de man kan finna i ”vanlig” terapi (ett femtiotal svenska studier har publicerats som bekräftar detta) och eftersom terapeuten använder betydligt mindre tid per klient jämfört med traditionell behandling blir de kostnadseffektiva.

I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen internetbehandling vid depression, social fobi och paniksyndrom(Socialstyrelsen 2010). Behandlingen som ges via internet är nästan alltid baserad på kognitiv beteendeterapi, men undantag finns.

Internetbehandling utan stöd

En fråga som debatterats bland forskare på internetbehandling är om internetbehandling kan ge effekt utan någon form av behandlarstöd, det vill säga olika former av guidad självhjälp som administreras via internet. Denna form av insats går oftast ut på att man som användare får läsa texter på nätet om sitt problem och sen får instruktioner om övningar som ska göras. Om man slår ihop alla studier som är gjorda på behandling utan någon form av behandlarstöd så kan man konstatera statistiskt säkerställda förbättringar bland deltagarna även utan behandlarstöd (Cuijpers et al 2011). Effekterna är dock lägre än för interventioner med behandlarstöd. Vidare kan konstateras att avhopp från interventioner utan behandlarstöd generellt sett är stora, användarna kanske gör 2-3 av 5 sessioner i genomsnitt. Trots detta så uppnås alltså positiva effekter i denna form av intervention.

Enskilda studier på internetbehandling utan behandlarstöd visar att vissa behandlingar är mycket effektiva. Som ett exempel kan nämnas en färsk studie där drygt 500 deltagare med problem som depression och hjärtproblem, slumpades till att få information och tips om hälsa över internet, eller internetbehandling utan behandlarstöd. Bland de som fick internetbehandlingen minskade problemen med 40 procent jämfört med gruppen som bara fick information (Glozier et al 2013).

Hur Papilly bygger upp sina program

Papillys program bygger på den kunskap som framkommit i studierna av behandling via internet. Det finns ett flertal viktiga aspekter som Papilly har tagit fasta på och vidareutvecklat. Programmet ska ha en inre struktur som gör det lätt och attraktivt för användaren att följa en ”snitslad bana”. Strukturen bygger även på vad klinisk erfarenhet visat hjälper människor att komma igång med förändringsarbetet. En annan aspekt är att programmen inte kan vara för omfattande per session eller totalt sett. Långa program ökar motståndet mot att ens börja arbeta med sina svårigheter. Papilly har också tematiserat sina program vilket innebär att man i varje session endast jobbar med ett område för att det inte ska bli för mycket eller för rörigt för användaren, man ska orka och hinna med att jobba med sessionens innehåll.

Användaren får i Papillys program hjälp att kartlägga och förstå sina svårigheter, beteenden och värderingar. Dessa återkommer i programmet och används på olika sätt i olika övningar som hjälper användaren att hantera och jobba med just sina egna utmaningar.

Papillys program strävar också efter att återskapa internetterapeutens funktion vilken är att ge feedback på de övningar man gjort hemma mellan internetsessionerna. Detta sker genom att användaren i slutet av varje session får lämna feedback samt i början av varje session får stämma av hur det gått sen förra sessionen.

Papilly utvecklar och kommer i framtiden lansera program för alla de stora folksjukdomarna inom det psykologiska fältet. Dit hör stress, nedstämdhet, ångest, sömnproblem samt riskbruk/missbruk av alkohol.

Stressbehandling med act – forskning och klinisk erfarenhet

  1. Forskningsstöd

    En effektiv metod för att hantera stress är kognitiv beteendeterapi, (se t.ex. Grossi 2008). En av de nyare formerna av KBT är Acceptance and Commitment Therapy (ACT). ACT har bland annat legat till grund för effektiva grupprogram som hjälper deltagarna att minska stress. ACT-gruppbehandling beskrivs mer utförligt i boken ”The Mindful and Effective Employee” (2013).

    Denna ACT-gruppbehandling har utvärderats i sex vetenskapligt publicerade studier. (Bond & Bunce 2000; Flaxman, & Bond 2010a; Flaxman, & Bond 2010b; Frögéli et al 2015; Livheim et al 2015 & Lloyd et al 2013). Dessa studier visar att ACT-grupperna är effektiva vad det gäller att minska bland annat stress och utmattningssymtom jämfört med personer i kontrollgrupper som inte fått behandling.

  2. Klinisk erfarenhet

    Leg. psykolog Fredrik Livheim är en av upphovsmännen till den ACT-gruppbehandling som nämns ovan. Livheim har utbildat drygt 800 behandlare (psykologer, läkare, kuratorer) i bland annat Sverige, England, USA, Danmark och Finland. Fredrik Livheim är också den expert som tagit fram innehållet i Papillys stressprogram. Papillys stressprogram är baserat på vad man generellt vet är effektivt för att hantera stress, samt övningar och material som visat sig ge goda effekter när det ges som gruppbehandling/gruppträning.

    I arbetet med att omvandla och utveckla stressprogrammet i gruppformat till ett interaktivt självhjälpsformat för internet har experterna på Papilly samarbetat med flera av världens främsta forskare inom området självhjälp via Internet. Papilly har bland annat nära samarbete med professor Gerhard Andersson som är en internationell förgrundsgestalt inom forskning på internetbehandling med över 460 vetenskapligt publicerade studier (den första studien på internetbehandling genomfördes år 2000 i Sverige).

    Papilly samarbetar även med forskare som specifikt tagit fram effektiva stresshanteringsprogram för internet, bland annat en forskargrupp i Tyskland som har fått väldigt goda resultat för sitt internet-program för stressproblematik (Heber et. al 2014).

    Välkommen att kontakta oss om du vill du se en komplett källförteckning och referenslista för ovanstående hänvisningar.

    • Anders Tengström

      Leg. psykolog, docent Karolinska Institutet, Papillys forskningschef

      Forskare, Leg Psykolog, docent i psykologi vid Karolinska Institutet. Anders har under de senaste 15 åren lett kliniskt inriktad forskning rörande psykisk ohälsa, missbruk och sociala problem.

    • Fredrik Livheim

      Leg. psykolog, forskare Karolinska Institutet

      Fredrik är legitimerad psykolog med inriktning på ACT, (Acceptance and Commitment Therapy, en modernutveckling av kognitiv beteendeterapi). När han inte bistår Papillys användare med sin kunskap forskar han om stressrelaterade problem.

    • Beteendevetare, docent Karolinska Institutet

      Giorgio Grossi

      Beteendevetare, docent Karolinska Institutet

      Giorgio är beteendevetare och docent i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet och forskar om stress vid Stockholms Universitet. Han är också legitimerad psykoterapeut med KBT som specialistområde.